Olja på pannå, 24,5 x 23 cm, inklusive ram 32 x 30,5 cm. Signerad Linnqvist. Utförd 1919.
Enligt etikett a tergo, motivet baserat på romanen "Drottningens juvelsmycke" av Carl Jonas Love Almqvist.
PROVENIENS
Skulptör fil. dr. Ivar Johnsson.
Direktör Carl-Erik Björkegren.
Privat svensk samling.
UTSTÄLLD
Kunstnernes hus, Oslo, 1954, kat. nr 11.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, jubileumsutställningen "Svensk konstkavalkad", 1956, kat. nr 209.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Hilding Linnqvist", 28 september - 27 oktober 1957.
Moderna Museet, Stockholm, "Hilding Linnqvist", 26 december 1986 - 22 februari 1987, kat. nr 26.
Riksförbundet för bildande konst, utställning 70.
LITTERATUR
Konst i svenska hem, del 1:2, Göteborg 1942, listad och avbildad i svartvitt under samling nr 670, skulptör Ivar Johnsson, sid. 397.
Jämför med Bo Lagercrantz, Hilding Linnqvist, 1986, sid. 35.
Jämför med katalog "Hilding Linnqvist, Resa, dikt och dröm", Leksands Konstmuseum, 2008, sid. 23.
Drömmen om det gåtfulla: Ett nyckelverk från den lyriska naivismens födelse.
En sluten gård öppnar sig som en scen i skymningsljus. Den ljusa byggnaden i fonden – Stafsjö – reser sig med sina upplysta fönster, där gestalter rör sig som i ett stilla skådespel. Framför huset breder trädgården ut sig i ett rikt och levande myller: figurer, djur och detaljer som drar blicken vidare, från den röda vagnen i förgrunden till de små, nästan undflyende scenerna längre in i bilden. Allt hålls samman av den blå skymningen, ett ljus som är lika mycket stämning som tid på dygnet. Det är en bild att vandra i – där varje blick öppnar något nytt.
År 1919 framträder Hilding Linnqvist som en av de verkligt nyskapande krafterna i svenskt måleri. Han bröt med tidens mer strama ideal och sökte sig mot ett friare, mer personligt uttryck där det poetiska, fantasifulla och innerliga fick ta plats. Den korta men betydelsefulla perioden av svensk naivism, från mitten av 1910-talet till det tidiga 1920-talet, fick i honom en av sina främsta företrädare.
Titeln och motivet är hämtade ur Drottningens juvelsmycke, en del av Törnrosens bok av Carl Jonas Love Almqvist. Romanen, som utspelar sig i samband med mordet på Gustav III år 1792, räknas som en av den svenska litteraturens mest särpräglade – en fri blandning av prosa, dramatik och lyrik. I dess centrum står den gåtfulla och androgyna gestalten Tintomara, en figur som rör sig bortom fasta identiteter och som kom att fascinera Linnqvist genom hela hans liv.
Linnqvist planerade att illustrera hela romanen, och motivet återkommer i flera arbeten från denna tid. Hos honom blir det dock aldrig fråga om en direkt illustration, utan snarare en fri tolkning av romanens stämning. Han fångar det undflyende och mångtydiga – maskspelen, identitetsförskjutningarna och den laddade atmosfären – och översätter det till en bildvärld där verklighet och fantasi flyter samman.
Litteraturens referenser är ständigt närvarande i Linnqvists måleri. Förutom Almqvist inspirerades han av författare och tänkare som Erik Johan Stagnelius, Emanuel Swedenborg och Vilhelm Ekelund. Detta gav hans måleri ett romantiskt grundackord, där interiörer och landskap kläs i fantasins och poesins dräkt, och där frågor om kärlek, kropp och själ ges en symbolisk och ibland esoterisk laddning.
Drottningens juvelsmycke I tillhör Linnqvists tidiga och mest nyskapande period och står i nära relation till en större version av samma motiv från samma år. I detta mindre format sker en förtätning av uttrycket: varje detalj får större tyngd, varje gest blir mer betydelsebärande. Kompositionen är noggrant uppbyggd, men måleriet samtidigt fritt och levande, där figurer och rum binds samman i en rik och sammanhållen helhet. Som Bo Lagercrantz har påpekat präglas denna mindre version av en särskild stämning: "Den andra mindre skissartade versionen är mjukt och varligt utpenslad. Den har en mörk, romantisk kolmårdsstämning som för Albrecht Altdorfer i tankarna" (Lagercrantz, 1986, s. 35).
Här finns mycket av det som kom att definiera Linnqvists konst; berättarglädjen, det sceniska anslaget och förmågan att skapa bilder som rör sig mellan det konkreta och det drömda. Motivet öppnar sig i lager, som kapitel i en större berättelse, där figurerna träder fram och försvinner i ett spel mellan närvaro och hemlighet.
Drottningens juvelsmycke I framstår som ett av de mest koncentrerade och betydelsefulla uttrycken för Linnqvists tidiga konstnärskap. Här möts litteratur och måleri i en ovanligt rik förening, där färg, form och fantasi samverkar i en bild som fortsätter att fascinera och fördjupas – en egen värld, gåtfull och levande.
Har följerätt.
