Svängd front och sidor, inläggningar av friser och fält med parkettläggning, krönplatta med listverk, mässingsskoda hörnstolpar, klaff med bakomliggande inredning av sju lådor med droppformade draghandtag, skinnklädd skiva, midja med punsad list, frontsargen med tre lådor, avsmalnande svängda ben med hörnbeslag i naturalistisk form av rocailler och växtornamentik, höjd 97,5, 103 x 60 cm
Jämför snarlik sekretär av Nils Dahlin, ursprungligen i drottning Lovisa Ulrikas samling, gåva av Karl XV till Nationalmuseum, NMK CXV 2171
LITTERATUR: Marshall Lagerquist: Rokokomöbler, Stockholm 1949, plansch 79-84, jämför mycket snarlika sekretärer av Nils Dahlin
Uppsala Auktionskammare, Internationell kvalitetsauktion, våren 2008, nr 277, jämför sekretär av Nils Dahlin med lackpaneler
Nils Dahlin hade 1761 blivit mästare i Stockholms snickarämbete med ett skåp av sedvanlig rokokotyp som mästerstycke. Om hans utbildning har tidigare ingenting varit känt men man vet nu att han gått i lära i Malmö där han blivit gesäll hos snickarämbetets ålderman Olof Iwersson. Malmöämbetet bör vid denna tid ha varit ett av de kvalitativt främsta i riket. En poäng ligger i att Olof Iwerssons båda söner, Gottlieb och Fredrik, som senare sökte sig till Stockholm, där kom att arbeta som gesäller hos just Nils Dahlin. Gottlieb Iwersson blev ju så småningom den gustavianska och sengustavianska tidens mest uppburne snickare efter Georg Haupt.
När en hantverkslärling blivit gesäll hörde det i äldre tider till vanligheten inom många yrken, bland annat snickarna, att han kompletterade sin utbildning i utlandet. Några arkivaliska belägg som rör Nils Dahlins gesällvandring har dock inte påträffats. Men eftersom man nog kan säga att Dahlin blev en av de mest franskinfluerade av Stockholms rokokosnickare, är det närmast självklart att han måste ha tillbringat en avsevärd del av sina gesällår i Paris. Bristen på arkivaliska uppgifter kompenseras dock av annat material. På 1970-talet såldes på auktion i Zürich en liten, ytterligt elegant damsekretär – ett ovedersägligt parisarbete, märkt med hans namn – säkert skrivet som gesäll. Lika franskt och osvenskt till formen är ett lackmålat fodral till ett golvur med kinesiserande dekor, privatägt i Stockholm, vilket Dahlin signerat på 1760-talet.
Det finns också intressanta belägg för att Dahlin, liksom Haupt något decennium senare, fullbordat sin utbildning i London. Ett litet runt fällbord, helt i mahogny, av den för det engelska möbelsnickeriet så utmärkande ’piecrust’-typen - med upphöjd krusig eller vågig kant, signerat ”N. DAHLIN” och för några år sedan förvärvat av Nordiska museet, indikerar klart hans vistelse i London. Stora fat i samma teknik tillverkade han senare för det publika firandet av Gustav III:s kröning och från dessa förplägades allmänheten med stora stekar. Spår av hans utbildningstid i England ser man också i en detalj i hans för övrigt Parispräglade byråar. Dessa förser han ofta med en så kallad cockbead - en tunn list som läggs vid lådskarven och som förhindrar att till exempel en uppfälld låskolv skadar faneret. Mässingsskodda cockbead blev i Sverige vanliga på lådor i mahognymöbler under sengustaviansk tid.
Stockholm hade många skickliga snickare under rokokotiden men Nils Dahlin bör nog sättas i främsta rummet om man samtidigt bedömer hans såväl tekniskt som konstnärligt utsökta arbeten, som till fullo tål jämförelsen med Parissnickeriet. Han är också en av de få Stockholmssnickare som klarade övergången från rokokon till den gustavianska stilen och möblerna från hans senare period står inte de förra efter varken i fråga om elegans eller kvalitet. I Nordiska museets samlingar finns ett stramt format gustavianskt spelbord, som inuti smyckats med skickliga inläggningar av blommor och musikinstrument av parisisk rokokokaraktär, som skickligt bryter bordets något torra nyklassiska formspråk.
Hans största insats inom möbelhantverket skedde dock under rokokon och främst bland hans möbler här bör man utan tvekan sätta sekretärerna. Man känner till några av dessa med något varierande storlek och smärre skiljaktigheter i marketeriarbetet. Dessa sekretärer är tveklöst de formskönaste möbler den svenska rokokon frambragt. Dahlin har med relativt små medel, såsom de avfasade sargerna, givit sekretären ett smäckrare utseende som starkt bidrar till möbelns harmoni. Dahlins idag kända produktion är ytterst begränsad och inskränker sig till något dussintal möbler. Varför det förhåller sig så är inte utrett, men kan möjligen förklaras av hans omfattande inredningsuppdrag, bland annat för Stockholms slott, Drottningholms slott, Adolf Fredriks Kyrka och Storkyrkan i Stockholm.
Den mest exklusiva av hans sekretärer, med lackpaneler fästade över den fanerade ytan, såldes våren 2008 på Uppsala Auktionskammare och blev Sveriges dyraste antika möbel genom tiderna. Formmässigt har auktionens sekretär ett direkt släktskap, men helt klädd i exotiska fanér istället för lackpaneler.
