Rektangulär form med fällbar lucka, bakomliggande inredning med 19 mindre lådor, geometrisk dekor i lack, förgyllt samt med inlagd pärlemor i så kallad maki-e-stilen, vardera kortsida, fronten samt ovandel med figurativ dekor, ovandel med dekor av lejon i pastoralt landskap med hus vid vatten, fronten med hönsfamilj och hängande växter, sidor med papegojor och träd, bakstycket med geometrisk bladddekor, beslag i brännförgylld koppar med graverad dekor av blad, blomster och frukter, på senare underrede i japoniserande stil, exklusive underrede höjd 65,5, 51,5 x 89 cm.
PROVENIENS: Axel Benzlers samling (1891-1976).
LITTERATUR: Oliver Impey & Christian Jörg, Japanese Export Lacquer 1580-1850, Amsterdam, 2005, sidan 122-124.
Bo Vahlne, red.: Möbelhistoria på Gripsholm, Stockholm 1987, sidan 26ff, jämför Gustav II Adolfs japanska kista, 1580-1600, i Husgerådskammarens samlingar, HGK 406
Bland de dyrbara konstskatter som finns i samlingarna på Gripsholms slott återfinns en rikt dekorerad kista vilken med sina rika dekor i lack, pärlemor och förgyllda figurer drar fast sin betraktares blick. Den gavs som en gåva till Gustav II Adolf av den holländska beskickningen vid de Svensk-Ryska fredsunderhandlingarna i Diedrina 1615-1616. I sitt utförande och dekor är den nära jämförbar med det nu aktuella kabinettskåpet.
Under Momoyamaperioden väckte japansk lackkonst med rik gulddekor stor fascination hos portugisiska och spanska besökare. Den praktfulla estetiken förknippas särskilt med krigsherren Toyotomi Hideyoshi, vars smak kom att prägla den så kallade Kōdaiji maki-e-stilen. På beställning för den europeiska marknaden utvecklades därför en exportproduktion där denna utsmyckade stil fick stort genomslag.
Föremål av detta slag räknas till de tidigaste japanska exportvarorna och benämns sammantaget nanban (”sydliga barbarer”), den japanska beteckningen för utländska besökare under perioden. Det aktuella skåpet är utfört efter europeisk förebild och ansluter till typen vargueño eller escritorio – ett skrivskåp med nedfällbar front som fungerar som skrivyta, ofta försett med lådor. Dekoren är däremot genomgående japansk och utförd i fin maki-e-teknik med guldpulver. Sammantaget utgör det nu aktuella kabinettskåpet ett framstående exempel på det konstnärliga och kulturella utbyte som uppstod mellan Japan och Europa kring sekelskiftet 1600, där europeisk formgivning förenas med japansk teknik och bildvärld.
