Nils Kreuger, Tröskverket, blyerts

NILS KREUGER (1858-1930): Tröskverket, signerad och daterad N. Kreuger 1899, svart, röd, gul och grön krita på papper, 16x25 cm.

Betitlad på baksidan "Tröskverket"/ Lumra gård vid Eksjö", i blyerts av konstnären

Nils Kreugers (Kalmar 1858-1930 Stockholm) intresse för hästar och tamboskap har sitt ursprung i hans uppväxt. Somrarna tillbringades på lantgården Stora Skaftvik, nära Figeholm, utanför Kalmar. Familjen höll hästar både i staden och på landet. Hästen hade stor betydelse för 1800-talets ekonomi och ingick som ett naturligt inslag i såväl stadsbilden, där den främst fungerade som dragdjur, som i den agrara miljön.

Samspelet mellan djur och människor är för Kreuger huvudsak, inte det biologiskt betingade samspelet mellan djur och natur. Kreuger ägnar sitt huvudsakliga intresse åt de formproblem som uppkommer när djuren skall infogas i en mänsklig miljö. Konstkritikern Hjalmar Sandberg har påpekat att Bruno Liljefors skildrade djuren i sitt vilda tillstånd medan Kreuger "framsteller djuren i menniskans tjenst, oxarne för hölasset, hästarne vid en halländsk hallbräckning." (T. Björk, Djur och politik i Kreugers måleri, i utst. kat., Nils Kreuger, Prins Eugens Waldemarsudde, 17 sept.- 9 jan. 2005, s. 68).