Alfred Wahlberg, Sensommarlandskap
| Klubbat belopp | Osåld |
|---|---|
| Utropspris | 6 000 SEK |
ALFRED WAHLBERG (1834-1906): Sensommarlandskap, signerad A. Wahlberg, olja på duk, 31x51 cm.
Utförd plein air.
Alfred Wahlberg (Stockholm 1834-1906 Tranås) flyttade till Paris 1867 och förblev bosatt i Frankrike under resten av sitt liv. Hans från Barbizon inspirerade konst kom att bli startskottet för en rad svenska landskapsmålare som under 70-80-talen vallfärdade till Frankrike. Wahlberg mottog sin första medalj på Salongen 1870 och redan två år senare kom den andra - en prestation oöverträffad av en svensk landskapsmålare. 1870 erhöll han Kungliga Vasaorden av Karl XV. 1874 blev han riddare av Franska Hederslegionen. De målningar han ställde ut på Salongen i Paris i början av 1870-talet, föranledde en fransk konstkritiker att utse honom till en av dåtidens fem eller sex största landskapsmålare (J. K. Janzon (Spada), Alfred Wahlberg, Sveriges Allmänna Konstförenings Publiktion XVII, 1909, s. 19). Även svenska konstnärer verksamma i Paris insåg Wahlbergs betydelse. Ernst Josephson, vilken förevigat Wahlberg i ett magnifikt porträtt, ansåg hans landskap ´höra till salongens bästa verk´ (Svenskt Konstnärslexikon, Vol. V. 1967, s, 540).
I samband med minnesutställningen på Konstakademien 1907 med anledning av Alfred Wahlbergs bortgång föregående år, gjorde konstnären Richard Bergh en analys av Wahlbergs konstnärskap (apropå Alf. Wahlbergs minnesutställning i Om konst och annat, 1908, s. 191) Bergh ansåg att Wahlbergs storhetstid som målare infann sig runt 1870. De franskinspirerade verk han då skapade har haft stor betydelse i utvecklingen av det svenska landskapsmåleriet och kom att bli den avgjort största inspirationskällan på den kommande generationen landskapsmålare såsom Carl Fredrik Hill. Alfred Wahlbergs betydelse ligger i att han fullständigt och varaktigt assimilerade de franska intrycken och lät dem återuppstå i en för svenskt vidkommande ny landskapsstil. Christian Eichorn (Nya svenska studier, 1881, s. 158) konstaterade att vår konst länge hade varit i behov att uppfriskas. Den stora framgången Alfred Wahlberg uppnådde under 1870-talet lockade enligt hans mening in yngre krafter på denna bana. August Strindberg var en av de konstkritiker som tidigt insåg Wahlbergs betydelse som förnyare av det svenska landskapsmåleriet genom sin kontakt med fransk landskapskonst. I sina konstrecensioner från 1870-talet framhåller han den unga konstnärsgenerationens strävan efter större natursanning i Wahlbergs och barbizonskolans efterföljd, bort från de äldre düsseldorfarnas hopplockade konstruktionslandskap.
Smärre färgbortfall på höger sida